Nu kommer höstmörkret. Då mer än någonsin påminns vi om hur viktig belysning kan vara för trivseln hemma. Men det finns en hel del att tänka på, och här får du belysningsexpertens bästa tips!

Emma Kruuse är inredningsarkitekt och ljusdesigner på Ljusrum i Stockholm, som bistår både privatpersoner, företag och det offentliga att hitta rätt när det gäller ljussättning. Emmas första råd är att gå igenom rum för rum i hemmet, fundera över vad de olika rummen skall användas till – och sedan förstärka dessa funktioner med hjälp av ljus och kulör.

– Tricket är att tänka bort själva objektet, det vill säga lampan, och fundera istället över vad jag vill med ljuset som kommer ut ur lampan.

Vi börjar med köket, och här begås ofta ett klassiskt misstag, enligt Emma Kruuse:

– Ovanför matbordet blir det gärna dålig belysning. Vi har en tendens att hänga lamporna alldeles för högt, och i brist på avskärmning blir man bländad, särskilt om ljuskällan är för stor. Eller så är själva ljuskällan för svag eller av dålig kvalitet.

Monteringshöjden över bordet måste anpassas till lampans utformning, och lampan får gärna vara dimbar för att kunna reglera ljuset efter behov. Då gäller det att testa att ljuskällan man valt fungerar med den dimmer man har, särskilt när det handlar om LED-ersättningsljuskällor. När det kommer till diskho, arbetsbänk och spis är det funktionsbelysning som gäller. Under skåp sätter man ofta upp ljuslister, och även här kan det bli tokigt:

– Listen sätts ofta i mitten eller för långt in mot väggen, så att man skuggar sig själv med sina händer. Sätt den långt ut istället. Gärna med en list framför så att den inte syns, eller fäll in ljuslisten i skåpsstommarna. Idag är det också vanligt med blankpolerad mörk sten som bänkskiva, vilket gör att ljuspunkterna reflekteras som irriterande prickar. Då kan man testa att sätta en opal plast över ljuslisten, och vinkla den lite inåt.

Förutom köket är vardagsrummet ett av husets mest använda rum, och här kan man tänka i zoner. Golvlampor som är riktbara är jättebra, för de kan riktas mot väggar eller olika objekt så att man får ett indirekt ljus.

– De kan med fördel sättas vid en vägg, så att ljuset kan spilla över väggen eller kanske en fin växt, så att det blir ett vackert skuggspel. Bäst blir det om man varierar det riktade ljuset med andra typer av lampor som mer lyser runt sig själv och lättar upp, som en textil skärm till exempel.

I sovrummet behövs kanske en bra taklampa för att man ska kunna städa ordentligt, och gärna en stämningslampa i fönstret. Läslampan är ett svårt kapitel, tycker Emma Kruuse:

– Riktigt bra sänglampor är en bristvara. Ofta har de för kallt eller stickigt ljus som skapar en stämning som inte är så ”sovrummig”, och som också kan påverka känslan av vakenhet. Inte sällan sitter dioden för långt ut så att man nästan blir bländad. Sänglampor med raster eller lameller är toppen, sådana som man hade på sjuttiotalet.

Badrummet är ett av husets besvärligaste rum, och där är det spegelbelysningen som är boven.

– Inbyggd belysning i badrumsskåp och speglar är inte alltid optimal. För mycket ljus som enbart kommer ovanifrån spegeln kan ge skarpa skuggor i ansiktet, i alla fall om det är riktat ljus, exempelvis från spottar och downlights. Komplettera ljuset ovanifrån med bra ljus på sidorna om spegeln, ungefär som en teaterspegel.

När det gäller hallen kan man leka lite, tycker Emma Kruuse. Som en stor takkrona, eller en perforerad skärm som ger roliga mönster. Vid skorna och kläderna är det viktigt med riktat ljus, gärna lite från sidan så att man inte skuggar sig själv.

Barnens rum, då? Här måste man tänka på barnens ögonhöjd, och att de inte använder så många lampor som vi vuxna gör. En taklampa och en bra skrivbordslampa räcker gott.

– Sedan kan man komplettera med mysiga ljusslingor, för det älskar barn. Det gäller för övrigt för oss vuxna också, ljusslingor funkar överallt.

Slutligen tycker Emma Kruuse att man inte ska snåla med kvaliteten när det gäller LED-lampor. Man får det man betalar för, menar hon. Och när det gäller dimrings-system, som många använder idag, gäller det att hålla koll. Alla LED-lampor är inte kompatibla med alla system.

– Det är inte alltid det funkar att dimra ner till en riktigt låg nivå, dessutom händer det att de flimrar. LED-ljuskällor kan också upplevas som dassiga i färgen när man dimrar ner. Om man istället vill ha mer varmt glödljus ska man kolla efter warm dim eller dynamic dim-lampor istället, beroende på vad tillverkarna väljer att kalla dem. Gå till en elaffär, där kan de också ge råd om vilken typ av LED-lampa som funkar till vad.

Idag använder en del av oss någon form av styrsystem för belysningen hemma, där man dels tänder flera lampor samtidigt men också kan välja olika typer av scener och stämningar. Här finns många olika lösningar från olika leverantörer – med eller utan kabeldragningar. IKEA har till exempel lanserat Smart belysning, där man med hjälp av speciella glödlampor, en app och gateway till exempel kan vakna i ett sovrum som sakta ljusnar, även mörka vintermorgnar. Man kan också ställa in ljus som rör sig när man inte är hemma, för att lura inbrottstjuven, liksom förstås fjärrstyra ljuset på olika vis. Styrsystemen kan användas genom antingen bluetooth, eller kabeldragning.

– Kabeldragning kan man tänka på när man bygger nytt. Istället för den vanliga treledaren med fas, nolla och jord drar man en femledare, med två extra kablar för styrsystemet. Men man kan givetvis också komplettera med tvåledare till den befintliga treledaren, säger Jonas Lindahl, som är ljusdesigner på Ljusrum.

Olika styrsystem för hemmabelysningen är onekligen fiffigt, men Jonas Lindahl tycker att man ska ha med sig att teknik kan krångla. Låt därför en del viktiga ljusknappar sitta kvar – utifall att. LED-världen innebär också andra viktiga saker att hålla koll på:

– Belysning med inbyggd LED-armatur har en lång men begränsad livslängd på kanske 50 000 timmar. När den är förbrukad, behöver man byta hela armaturen. När man köper hus kan det vara värt att kolla sådant, och tänka efter när man själv installerar den typen av belysning.

 

TIPS – testa riktade ljuskällor!

Ljuskällor som har riktat ljus kan vara en väldigt fiffig lösning ibland, menar Emma Kruuse. De funkar ungefär som en spotlight.

– Jag har en gammal skomakarlampa över ett bord, med vitt opalt glas. Eftersom en klassisk glödlampa kan blända ut åt sidorna i en sådan skärm, har jag valt en riktad ljuskälla som kallas LED PAR. Då får jag ljuset på bordsytan där jag vill ha det, och ut åt sidorna blir det väldigt fin, lite svagare ljusnivå.

(Bilder nedan från IKEA)