Vindkraften viktig för EdetHus

EdetHus äger nästan ett helt vindkraftverk på Prässeberg, vilket motsvarar mer än hälften av EdetHus totala energiförbrukning. Vi följde med upp på berget för att titta närmare på hur ett vindkraftverk fungerar.

Det är blåsigt uppe på Prässeberg ovanför EdetRasta, och alltså en idealisk plats för en vindkraftspark. Ett regelbundet vinande och svischande hörs ovanför våra huvuden. Det är rotorbladen på det totalt 139 meter höga vindkraftverket Prässeberg 3 som vevar i vinden. Det har precis kommit igång igen, efter en brand i ställverket som orsakade stopp i tre månader.

– Vindkraftverket är tyskt, och den nya transformatorn levererades också från Tyskland. Det tog sin lilla tid, Corona-pandemin påverkade nog en del, säger Tore Johansson.

Han kommer från Alingsås, och är här för att göra den månatliga egenkontrollen av Prässeberg Vind AB:s tre kraftverk. Med en bakgrund som elektriker har han drivit eget i många år, där han hjälpt verkstadsindustrin med styr- och reglerteknik. När andelar i kraftverken i Prässeberg Vind AB kom ut till försäljning 2010, slog han till.

– Jag ville placera pengarna jag fick när jag sålde mitt företag, och dessutom själv vara engagerad i placeringen. Det känns som en väldigt bra investering för miljön, och är både roligt och intressant att vara med i styrelsen och det praktiska arbetet. Nu håller vi till exempel på med en stor upphandling för serviceavtal tio år framåt, som är värd 15 miljoner kronor.

2011 var hela vindkraftsparken på Prässeberg utbyggd, med totalt åtta vindkraftverk. Fem av kraftverken ligger på EdetHus mark, och från början hade EdetHus andelar i ett halvt verk. Idag är siffran 75 procent. Det motsvarar 66 procent av EdetHus totala elförbrukning. Under 2019 gick vindkraften riktigt bra, och producerade ungefär 4,8 GWh. Den årliga produktionen brukar ligga mellan 4,5 och 5 GWh.

– EdetHus är duktiga på energieffektivisering, det har ju nästan bara el från vindkraft och solenergi, säger Tore Johansson.

Miljövänliga energikällor är inte utan vissa nackdelar, till exempel när det gäller påverkan på djurlivet. Och i fråga om lagring av energi är det inga problem när det gäller vattenkraft, medan vindkraften ännu inte har någon effektiv lagringslösning.

– Men tekniken går hela tiden framåt, och jag är övertygad om att fossilfritt är framtiden.

Vi går in i vindkraftverket där Tore öppnar luckan till ett mätarskåp, gör en snabbkoll och antecknar i sitt kontrollformulär. Sedan klättrar vi upp för den smala väggstegen en våning och kan därifrån skåda rakt upp i kraftverket, dit stegen ser ut att fortsätta i det oändliga. Det finns också en liten hiss, men sista biten måste man ändå använda stegen för att kunna öppna takluckan i själva maskinhuset högst upp. Fastsäkrad med sele och linor, förstås. Men utsikten därifrån är spektakulär, intygar Tore Johansson.

Tore visar runt och förklarar hur ett vindkraftverk fungerar. Enkelt uttryckt så fångar rotorbladen in vinden till en generator som producerar ström av den rörelseenergi som uppstår – som en cykeldynamo, ungefär. Strömmen omvandlas från likström till växelström som genom tre olika faser leds till kraftstationen i Högstorp och vidare ut på elnätet. Varje rotorblad kan vinklas för att få ut så mycket som möjligt av vinden, och även själva motorhuset kan rotera för att vrida hela vindsnurran åt det håll det blåser mest. Detta sköts automatiskt.

– Blåser det alltför hårt, som över 25 sekundmeter, stängs motorn av. Det skulle bli för hög belastning på rotorn annars.

Vi stänger dörren till Prässeberg 3, som nu har tio år på nacken. Och på ett decennium hinner det hända mycket med den tekniska utvecklingen:

– De nya vindkraftverken är större, och producerar mer och billigare än de kraftverk vi köpte in. Men våra har fortfarande 15 års livslängd kvar, och kraftverken tjänar verkligen sitt syfte – att producera miljövänlig el!